Dag 29 - Något som får mig att gråta

Självklar när folk som står mig nära går bort. Då går det inte att inte gråta.
Också när jag själv gör illa mig på alla möjliga sätt. Det behöver inte vara att jag bryter något ben eller något allvarligt, utan även när jag slår i tån i sängbenet. Då kan jag tycka synd om mig själv och gråta en skvätt eller två.
Och när barn råkar illa ut på filmer.
Och tragiska slut i otroligt romantiska filmer.
När jag kollar i gamla fotoalbum slinker ofta en del tårar ut.
När jag märker hur fort tiden egentligen går, mina kompisar (och jag) bli äldre, tar körkort, skaffar barn, flyttar hemifrån och jag förlorar människorna som står mig närmast. Sånt gör mig lite smått ledsen faktiskt. Jag vill inte bli gammal. Jag vill egentligen bara stanna i min ålder oh slippa allt vuxet.


Kommentera här! ♥

Lämna gärna en kommentar!

Name:
Remember me?

E-mail: (will not be published)

URL/Bloggadress:

Your comment:

Trackback
RSS 2.0